Jag kom igång lite här mitt i natten. Lyssnar på samma låtar när samma timmar blir samma nätter och samma dagar och man dör på samma sätt. Samtidigt.

Nu är det sista Passion for Culture-blocket besudlat. Skymning. Cigaretter är så jävla bra när man är vaken regniga nätter och tecknar. Fransk musik.

Isak d.y. i fönstret i köket

Jag är med min bor, vi lyssnar på musik och pratar om musik och sjunger. Förut städade vi hemma hos mamma så att det blev jättefint h mor blev så glad så hon grät. Isak uppskattar bra musik och det uppskattar jag. Han ska börja musikskola hälsar han!

Snart får vi thaimat och burgers hemkört, gott, jag har inte ätit idag. Igår somnade jag med näsan i svenskaboken kl. 20.00 och sov till 16.00. Har huvudvärk. Måste plugga vidare så fort jag blivit av med huvudvärken så det blir nog hemmakväll. Har tvättat håret. Vill rita på pojken.

Idag sov jag så himla länge så nu är jag vaken.
Jag har spelat piano hemma hos Elin och tänkt på snö och kärlek.

Now all them things that seemed so important
Well mister they vanished right into the air
Now I just act like I don't remember, mary acts like she don't care
But I remember us riding in my brothers car
Her body tan and wet down at the reservoir
At night on them banks I'd lie awake
And pull her close just to feel each breath she'd take
Now those memories come back to haunt me, they haunt me like a curse
Is a dream a lie if it don't come true
Or is it something worse that sends me
Down to the river though I know the river is dry
Down to the river, my baby and i
Oh down to the river we ride

Tack och adjö! Nu ikväll var sista gången det hölls flerbandsevent på Trädgårdsgatan 37. Man skulle kunna se det lite som att en era tar slut eller så struntar man i det för det är ocoolt att vara sentimental. Jag var väldigt nöjd med sista torskenspelningen, det kom okej med folk och banden skötte sig! WWW, jag, Moa och David spelade våra inte särskilt tajta låtar. Det var skoj men jag var jättenervös, under Spring spring som faktiskt var den enda låt jag kunde ordentligt så fick jag tunnelseende och såg inte tangenterna på melodikan. Nu har man i alla fall uppträtt med ett band så slipper mn känna pressen inför att hinna med det i resten av livet!

På kulturhuset har jag gjort ganska mycket. Eller egentligen gjort ganska lite, men det har varit skönt att vara någonstans på samma tid, samma kanal genom allt som har hänt. Det har ju hänt så himla mycket sen första gången jag kom in på kulturhuset! Jag minns det som det var igår... Men kanske är man en helt ny människa nu?
Med Oslo eller vartfansomhelst i antågande så vill jag peppa upp nya kulturhuset lite, jag hoppas att det kan bli för någon vad trädgårdsgatan var för mig!

Försöker jobba lite i blyerts så jag övar upp mig igen, men den här gjorde jag egentligen innan jag började öva upp mig. Rep i fyra timmar ikväll/igår inför lördagens spelning på Kulturhuset. I morgon/idag ska det förhoppningsvis röjas stjärt till Den Svenska Björnstammen.

Nu ligger jag i min nya säng här i vardagsummet och lyssnar på musik, tyst. Jättetyst. Jag ska smyga mig in i de tomma lokalerna och röka starka cigaretter och gråta. I min förra blogg avslutade jag det första inlägget med "det finns inte mycket kvar nu förutom tyskt lantvin och starka cigaretter". Jag gillar att må bra, och jag gillar att sitta och lyssna på ekot. Framtiden är nära nu för en frivillig i första ledet.

Jag blir så arg så att det gör ont och min katt gjorde mig allergisk. Hej Mattias! I morgon ska jag på jobbintervju. Jag har en dread nu också, second hand. Igår förlorade jag något jag kommer sakna.

Just det! Idag skrev jag en låt när jag var ute och promenerade. Den är ganska bra.

Hur hyresrätten aldrig kommer att bli dyrare och hur jag aldrig kommer behöva pantsätta mitt piano.


Idag har jag för första gången uttnyttjat facebook-chatten. Så där som det var med msn när jag gick i jsuan och man snackade i timmar. Innan jag blev rädd för min msn och slutade använda den. Bilderna är ifrån igår, då sov jag hemma hos Moa. Där var det mysigt. Jag lånade en mysig tröja.




En dag kommer man vara död och ligga i kö för kremering (jag som duschar i min mögliga dusch)



Det är fortfarande nervgas i lådan!

Tyvärr har jag varit så trött och sjuk att jag knappt pluggat på två veckor. I morgon är det i alla fall möte på skolan och jag ska dit, med min influensavaccinskadade arm och min huvudvärk. Nu lyssnar jag på Var e Vargen och kramar Mattias. Detta blogginlägg tillägnas dagens facebook-chatt.

Här är bilder på mina teckningar i boken som jag, eftersom att jag ännu inte fått något exemplar, fotat på stan.





Nu ska jag iväg och ta svininfluensavaccinet för att öka chansen att jag ska ge ut egna böcker i framtiden.

Fylleteckningar i mitt bultande hjärta. Ännu en dag!

Nu finns mitt namn och mina serier i tryck!

Tjuvlyssnat 3 är jag med i, på sidan 8 och 24. Båda serierna är baserade på tjuvlyssningar från -08. Boken släpptes i augusti men jag fick veta det idag, och det inte tack vare tjuvlyssnat utan tack vare Mattias. Blev rätt sur, men det är väl kul. Ska visst lyckligtvis få några exemplar av boken i allafall. Om ni ser den på stan så kan ni bläddra fram och kolla, coolt med tryckt Siri. Nu är jag officiellt omnämnd som illustratör!



Här är nummer ett som ska föreställa utseendefixerade småtjejer.



Här är tvåan!

De finns båda på min blogg sen tidigare, i det allra första inlägget faktiskt, men nu vill jag såklart visa upp dem igen när de rönte såna framgångar. Hade inte riktigt råd eller lust att köpa boken så jag väntar vackert på hemleverans som lön för mödan. Sedan kanske jag kan ta ett kort på boken och photoshopa dit ett sympatiskt ansikte eller nåt.

Åt en jättejättegod macka med lax på, lyxigt. Tidigt. Kallt.
För längesen när jag hade tider och dygnsrytm så brukade jag käka kycklingmacka. Den var också god, och det var kallt då också.

Hittade några modiodal i en väska så jag har ätit dem. Sovit dåligt. Jag kanske ska sova nu. Är ganska trött. Har läst och skrivit. Nu även ätit frukost.



Trots hans fjäder i hatten. Trots hans fjäder i hatten.

Jag började skriva. Jättemycket. Om kärlek och om dig och mig och om de mest irrelevanta saker. Jag kanske aldrig blir författare eller illustratör eller något roligt alls men när jag skrev inatt så grät jag som efter att jag sett en riktigt sorlig film. Förutom att jag själv gjort filmen.

 

 

"...Nu låg de ner. Snön hade slutat smälta mot hans kropp och varenda hårstrå var täckt av isbitar. Blodet  i hennes säng hade börjat koagulera och deras minnen började lösas upp i den stora dimman som är kollektivets samlade historier. Det som var så fruktansvärt ironiskt med att de älskade varandra, med att de hatade varandra, med att de fjättrat fast varandra mot en vägg och att de avslutat varandras liv, det var att deras sista tankar gick till varandra. Han tänkte på en gång när de suttit på en bänk på ett litet torg och solen börjat gå ner och hon tog hans hand. Det var kanske det närmsta han kommit med att se den lilla linjen som var hans kärlek, men nu såg han den klart. Nu var den det enda han såg. Hon tänkte på en morgon när hon väntat på honom utanför hans jobb och han hade kommit, så trött och så vacker. Han tog hennes hand.

Kanske är livet lika orättvist som cancer, kanske är tomheten lika tom som ett avstängt kylskåp. Vår existens är så liten, vi är så ensamma, vi är dumma, små, meningslösa.

Eller så håller de hand in i evigheten."

Jag och Mattias sitter i mitt rum nu och nätter kommer och nätter går. Jag vill rekommendera er alla att äta citrusfrukter, för det är gott. Nu är Mattias arg för att jag tar datorn. I morgon har jag inget rum mer, man får se vart jag ska sova om nätterna då. Nätter kommer och nättergår precis som morgnar.

Det har gått lång tid nu
sen sist jag såg dig le

Mattias, och jag håller på med blyerts. DEt finns inga cigaretter men det finns vatten. Jag vaknade med ett ryck av känslan att jag var tvungen att teckna eller skriva eller nåt. Jag såg mig faktiskt i spegeln för jag kissade innan jag började och jag vill påstå att jag ser måttligt galen ut. Igår var vackert för mina ögon men elakt mot min kropp. Jag har börjat tänka på kärleken igen, det är ju ett skit att den inte är som man vill. Mattias i alla fall, det lyser igenom papperet ifrån bilden bakom men dte får man leva med.